På somrar är Gräsö som ett paradis. Lugnet, friden och avslappnad till max finns där, som rensar varje själ. I dag lämnar jag Örebro mitt på dagen och jag kommer att sakna några väldigt mycket att jag brister och blir tårögd. Fast det är bara för några veckor, sedan är jag tillbaka här igen. Då hoppas jag på att folk finns här då, att jag kan få återse dem. Men jag vet att jag kommer att brista av saknad. Det enda man kan göra är att drömma.


Bild: Föräldrarnas hus.

Efter publicering av inlägget måste jag ta mig i kragen och börja städa. Klockan ett på natten och jag städar, det är helt ok. Det är ett måste i allafall, om man vill komma tillbaka till en ren lägenhet sen. När det är nästan rent, får Malin ta det sista när hon återvänder hit imorgon medan jag är på hemvägen mot paradiset. Sanningen i detta ögonblick är att jag längtar efter sängen något enormt...

Folk, vi ses.