Klockan är fyra på morgon och jag ligger här sömnlös medan det blåser därute. Jag ser hur varje blad i varsitt träd vajar flitigt av vinden och det är ljust därute. Det är tur att jag skaffade en ögonbindel för att förmörka allting framför mina ögonlock, för en lättare ingång mot sömnen. Morsan skall ta och väcka mig vid elvatiden, för att jag inte skall sova bort dagen som jag gjorde idag och igår då jag vaknade vid två-tretiden.

Just nu är jag irriterad och håller tummarna något fruktansvärt hårt för en sak jag inte hoppas skall bli. Jag gillar inte när saker och ting faller ur planeringlistan som borde ha blivit av, för då förstör det ens glädje. Eller det rätta ordet som passar mig bäst just nu, i detta ögonblick är SUR.  Även om jag är irriterad, sur, galen, cp, förbannad eller besviken så kan jag fortfarande le men jag är fortfarande sur. Faller det en ännu sak, blir det nästa steg för ett ord: Förbannad. Nej, nu ska jag ta och sova innan jag blir ännu mer sur.

Sömnen brukar kunna radera bort det negativa hos mig, oftast.