Älska aldrig en poet
Älska aldrig en poet
orden som kommer är alltid äkta
du är för svag för sanningen
och en poet är alltid ärlig
Älska aldrig en poet
ångesten som finns bakom varje ord
är gömd bakom ett skal av svart gråt
och en poet vill alltid förmedla
Älska aldrig en poet
smärtan är alldeles för stark
för att bli förstådd av en vanlig människa
och en poet är inte dödlig
Älska aldrig en poet
rädslan att bli älskad är för stark
när osäkerheten slingrar runtomkring
och en poet är alltid ensam
Älska aldrig en poet
räkna isåfall med att alltid bli ihågkommen
i poetens ord som fastnar för alltid
för en poet slutar aldrig skriva
Av: Lenore, på poeter.se
Det stämmer faktiskt bra. En poet vill alltid vara ensam när de skriver, det gör jag i allafall. När någon annan finns i samma rum, blir poeten inte nöjd med texten. När man väl börjat skriva, slutar man aldrig. I dikterna förekommer det alltid sanna ord och ärliga meningar. Det stämmer helt enkelt.. Men att vara inte dödlig, det blev jag fundersam först och en vän sa "det är kanske så att man blir alltid ihågkommen, eftersom en poet använder starka ord som fäster allas minnen." och visst ja, man liksom lämnar kvar orden som kom ur själens ärlighet när självaste kroppen tynar bort och själen stannar kvar i orden.
Men det vore tråkigt om ni väljer att inte älska mig... :)
Hej!
Såg att du tidigare uppmärksammat min dikt, det var lite roligt att läsa en liten analys på den. Och visst är det så jag menar med meningen "en poet är inte dödlig" att det är genom poetens ord som inte den dör :) Den här dikten skrev jag när jag var sexton, och jag antar att jag aldrig mer kommer skriva något som blir så uppmärksammat, tyvärr. Men det är väl bara att försöka antar jag! :) Kram Lenore