Den här skrev jag till J, som är alltid min ängel. I allas tider.


Vad än som händer

För varje dag, de dagarna solen går upp för

Har alla dessa löv stannat, fallit, tynat bort till

Någonstans bortom världen

För varje dag, pratar du i min omgivning eller så skrattar vi åt någonting tillsammans som en långsam slowmotion som kopieras till minnen

Hur vår vänskap fungerar, är stark trots de dagarna vi är utan varandra

Så ler våra hjärtan, för vår vänskap är värd varje sandkorna i hela universumet

Vem vet när det kommer en dag då solen inte går upp vid havets ände

Vem vet när det kommer en dag då alla dessa löv inte växer igen ur dessa nakna träd som står för varje vår och höst

Vem vet när det kommer denna dag, då vår vänskap tynar bort

Likt ett löv som flyger bort, hjälplös

För varje dag, de dagarna solen går upp för

Vet jag att det inte finns någon dag då solen inte går upp

Så vet jag att vänskapen inte kommer att tyna bort som ett löv

Vad som än händer, så är du min ängel

---

Alla har väl drömmar?


Dessa saliga drömmar


Fåglarna flyger omkring i skyn som färgas i rosa och orange
När solen håller på och gå ner bakom vassen vid havet
Mänskliga ögon når solens färg i brandgul genom
Våra svarta pupiller

Vinden smeker sakta förbi vår hud, då elden tänds
Under huden när våra läppar möts, våra hjärtan dansar
Rakt och framför en solnedgång när allting är så tyst
Som om världen står still för att stanna och låta tystnaden spela

Ett leende och hjärtat smälter
Elden brinner under vår hud och vi föder upp fjärilar
I våra magar, då de vimlar runt så fort din kyss kommer

Kullen intill havet
Framför solnedgången över havet
Likt en dröm, då trädet vajar sakta

Våra själar blottar för varandra
Medan fyren börjar tändas långt ut i
Havet, vid solnedgångens ände

Låt mitt hjärta slå, låt min själ blotta sig
Låt mitt leende synas, låt mina ögon öppna sig

Bara låta mig få leva
I din famn

---

Den skrev jag i en stor saknad till min syster Elin.


It´s the paradise we still love, sister


Paradiset är vårt, syster

Varje dag kommer vår barndomsminnen
Upp framför mina ögonlock, och jag ler åt minnen
Jag vill att det ska vara du och jag nu
Precis som vi var för femton år sedan

Då skall allting vara sig likt
Det glittrande havet, den skinande sol
Den gröna ängen där islandshästarna betade
Höskullen vi hoppade i

Då var vi oskiljaktiga, två sammanflätande systrar
Varje dag drömmer jag om det eviga paradiset
Som en gång funnits, och kommer alltid att finnas
I mitt hjärta, för Du är med i min tysta barndom

Jag vill kunna vrida tiden femton år tidigare
Då skulle vi vara på plats, vårt paradis
Syster, vi vet hur ett paradis ser ut

För att komma till ett paradis
Måste man åka genom den täta granskogen
På den slingriga grusvägen

Eller hur, syster

Varje dag kommer minnen upp
Som en film i mina ögon och jag ler
Åt oss i den stora granen och oss pladdrande i vårt hav
Íntill vårt paradis

Dit vill jag återvända med dig, min syster
Med ditt hjärta ihopflätat med mitt

Vill du, få tag i min hand
Så åker vi dit med vår tidsmaskin
Till vårt eviga paradis