Nu är det dags för mig att tappa bort ord.

Ibland kan det vara väldigt irriterande när man håller på och designa om bloggens utseende! Det är alltid något som ska gå fel eller att stilmallens typ ska sitta korkat i flera timmar. Men nu är det iallafall över, äntligen, säger Emelie.

Igår var det en riktig vårdag att jag och M gick ut med katterna i deras koppel. Det var lite besvärligt från början att Spero valde att ligga ner och njuta av utsikten istället för att röra på sig medan Flora skuttade lite överallt förutom sandlådan där hon vägrar att få sand in i hennes tassar. Snacka om en snobbig katt och Spero började leka till slut, men dock inte så mycket. Sedan kom vårt käk som ett pizzabud kom med en bakadpotatis med kyckling/curryröra m. sallad åt mig + en kycklingrulle åt M. Maten smakade bra för min del och sedan blev det av att gå ut igen med katterna och fotade lite här och där. När mörkret började falla, gick vi in och började duscha katterna för första gången... Nej, det gick inte bra. De var rädda och ville bara fly för livet. Spero var en aning lugnare än vad Flora var, alldeles för galen att hon skadade mig. De är rädda för vatten, men älskar att dricka och lyssna på vattnets ljud. De doftar iallafall gott nu.

   

1. Jag & Flora.
2. Jag & Spero.
3. Halva jag.
4. Återigen, jag & Spero.

Det blev en liten tur mot OKQ8 med M för att handla lite gottigott innan jag satte igång med att sy ihop clips med M's löshår. Det var knepigt från början för jag inte hade fattat riktigt men efter en stund insåg jag att det var egentligen enkelt så satte jag igång och sydde ihop. Det blev bra och jag ska nog också välja clips till mitt löshår om en månad. På tal om löshår, när M fick sitt löshår så längtade jag efter mitt och jag ändrade färgen till mörkbrunt. Jag gillar inte att behöva vänta när det gäller saker man ska ha och för att få det måste man vänta. Tur att ordet "tålamod" ens existerar.

Bara för att jag satt och pratade med pappa över msn tidigare ikväll, om systemkameran jag drömmer om och han sa att vi skulle titta på det när jag kommer hem och för det vill jag åka hem! Min största fråga till mig själv är när? Jag vet inte alls, om jag ska låta katterna vara kvar i Örebro och låta någon passa dem eller ta med dem hem för jag kommer antagligen att vara hemma i ett par veckor (förutom Härnösand den 18-20/4) eller något sånt. Jag har absolut ingen aning. Jag får ta och fundera lite mer men det enda jag vet är att jag vill vara hemma i Gräsö.

 

Bild: Canon EOS 400D, den vill jag gifta mig med. I nöd och lust.

Till en tanke. Jag har alltid haft en enda tanke som hörs mest om hur man kan få världen att stanna till för ens vilja? Bara att se världen stanna till, vinden står still, himlen är still medan stjärnorna fortfarande lyser, varenda varelse som fortfarande är vaken är förstenad, en brinnande låga står still, allt som hörs, ses och känns står stilla. Bara jag skulle kunna röra på mig och se hur världen ser ut när den stannar för ens vilja. Skulle världen vara vacker då?


Änglarna i mitt hjärta - 26/11 - 06


Den dagen jag fortfarande minns
Var den dagen ni för första gången log mot mig
Då knöt vår vänskapkärlek ihop till en taggtråd


Som ingen vågar lägga en av sina händer
På och låta det blöda till döds


Jag vill låta er ta mina andetag
Jag vill låta er läka mina sår
Jag vill låta er torka bort mina tårar


Bara om världen var lika värd
Som vänskapen mellan oss
Hade jag låtit er se mig fälla tårar
Eller bara skratta med mig som aldrig förr


För ni är mina andetag
För ni är mina tårar
För ni är mitt skratt


Så ler mitt hjärta över att ni existerar
I mitt hjärta och ni får den att överleva


Mitt hjärta slår för er
Och kommer att göra det tills det sista andetaget


För ni är mina änglar