Det kan vara underhållande att testa iq-nivån på sig själv på Illustrerad Vetenskap när man inte har något att göra :) Det var längesen sist jag testade mig och minns inte vart det låg i resultatet men denna gången fick jag 104 och det betyder att jag är normal. Skönt att höra ;)

Testa ni, också och se om ni är en smart sådan eller en debil sådan...

Nu har det gått en vecka sen jag återvände till Virginska skolan, och det har känts bra än så länge trots att jag har försovit mig två gånger. Jag har inte riktigt lätt att vakna, men däremot att somna nuförtiden. Hittils har jag fått gått och glott på olika löv som faller ned från Bok, Lind, Hästkastanj och sånt skit. Till och med en promenad genom en kyrkogård under en naturkunskapslektion, låter det normalt? Och så lärde jag mig ordet semiotik förra veckan, vet ni vad ordet betyder? Det är något ni gör/använder helatiden. :) Annars får ni ta och googla.

I dag försov jag mig och kom till NK lektion idag och jag hade tur som låg hemma och sov gott medan Matilda skuttade iväg till skolan vid åttatiden och fick veta att fotolektion var inställd. Snacka om tur... Imorgon blir det bara en lektion, 10.20 - 11.30 och då handlar det om semiotik igen. Det är i allafall min favoritdag av alla dagar på skolan.

Jag är sjukt trött nu även om jag unnade mig en lång sovmorgon idag och jag tvekar mellan ett tupplur eller fixa middag just nu. Som vanligt får jag låta tiden ta beslut åt mig.

Mina fötter är verkligen trasiga. Det går nästan inte att ens gå. Skavsår på hälarna, och jag ska ut på stan snart. Hur ska jag kunna klara av det? Finns det ens botemedlet mot det om man inte alls vill använda flipflops på stan?! Äsch, det ordnar väl sig på något sätt.... Jag tar paus av guldskorna.

När solen föll ned vid världens ände, kom mörkret. Jag var mitt i ett krig mellan två frågor, där jag tvekade om vilket val jag skulle göra. Det var att sova, eller hålla sig vaken hela natten ut, och nu ser ni vilket val det blev. Med tiden som sakta flög förbi blev det en dusch, ta mina kuddar + täcke till soffan, gluttat på en film som varade nästan hela natten och nu är jag här. Klockan är sex på morgon och jag ska ge mig ut till bussen om mindre än två timmar. Mot skolan, med stygga demoner som kommer att äta upp lugnet i mig. Just nu är det så lugnt, stilla och tyst därute utanför fönstret. Inte en enda fågel är uppe och flyger, det enda som rör på sig är vinden som dansar bland sommarblad som sakta förvandlar till höstfärgerna snart. Jag skall ta och blunda en stund, en timme eller bara ett kvart, för att orka hela dagen.

God morgon, människorna.

Det har gått elva månader sen jag slutade komma till skolan. Fem månader sen jag hoppade av. Två månader sen sommarlovet började för alla. Och det är imorgon jag ska återvända till skolan, med min sista chans.

Jag som bara varit hemma, sovit så länge jag vill, sova när jag vill, shoppa när jag vill och bara vara hemma och jag levde mitt liv utan en enda tanke på skolan. Men eftersom jag har fått komma tillbaka så måste jag utnyttja chansen väl. Rädslan finns kvar där än, jag vill inte höra folk säga "Är du tillbaka nu?", "Välkommen tillbaka", "Mår du bra nu?" och allt det där. Det är jobbigt att behöva höra, men det går över. Jag vet. Jag har fortfarande inte vunnit över min sömnsvårighet, men det har blivit något bättre än för några månader sen. Men jag vet att det kommer att ordna sig på sätt och vis. Men annars ser min schema helt ok ut förutom några håltimmar.




Virginska skolan, jag är tillbaka.

Man ska kunna få gratis produkter på Buzzscout och samtidigt dela med er åsikter om produkter. Vill ni testa, så är det bara att klicka här. :)

Ha en trevlig onsdagskväll, gott folk.

Natten till söndag gick jag och la mig. Jag somnade på en gång med Fufy intill mitt huvud.

Sedan plötsligt föll högersidan av madrassen ner till golvet. Det bara sa BANG att jag och Fufy vaknade på en gång och undrade vad som hände. Jag vet inte vad jag tänkte då, men jag minns att jag såg att sängen var upp och ner typ efter den ena sidan av sängen hasade ner. Jag var typ under sängramen medan andra sidan av madrassen låg ovanför sängramen, men jag orkade inte bry mig så somnade jag och Fufy igen under sängramen. Klockan var typ åtta på morgon. Och jag fattar inte hur sängmadrassen kan ramla ner när det är i en helt rätt storlek och så... Sängen är inte ens sönder. Hoppas inte att det händer igen i natt för det har faktiskt suttit fast och bra tills inatt... En sängskräck på väg.

Det här skrev jag för Joey's skull eftersom hon tyckte det var skitkul. x)