Ett asiatiskt ansikte

Jag minns inte hur jag träffade dig
Eller om jag någonsin var modig
I mina blåa ögon, såg jag bara
Ett asiatiskt ansikte


När siffrorna i tidmaskinen flög förbi varje soluppgång
Alla och allt växte förbi dagarna lång
Det var då jag insåg att ditt ansikte var inte bara
Ett asiatiskt ansikte


Våra ord började växla
Vår vänskap började växa


I dag, varje gång du ler
Så fan heller
Inte ska du få mig att le
Varje gång eller
Sluta, bara sluta


Du börjar alltid skratta
Så blir jag tvungen att också skratta
Jag blir generad, eller ska man säga blyg
Det är då jag bara vill fly, bara fly


Men ändå är du en underbar vän
Så kan ditt leende alltid smitta av sig än
Tillsammans med ditt asiatiska ansikte


Med tiden som har gått
Har du äntligen fått
Tränga dig in i min lilla värld
Som jag trodde var gjord av eld
För ingen lyckades ta sig in tidigare


Du lyckades se mig gråta
För mig var det en gåta
Men det kan man inte ändra
Inte heller kan man dra
När du ändå vet vem jag är
Som om du känner mig ända in i artär
Under min hud


Vad det är för läxa jag har mig lärt
Är att jag skall hålla vänner kärt
En av vännerna, är du


Ett asiatiskt ansikte med ett leende
Som alltid smittar av sig
2008-05-06 @ 02:00:58 Emelies dikter

Kommentarer
♥ johannah

vilken vacker dikt!

2008-05-06 @ 02:13:31
URL: http://johannahthelin.blogg.se
♥ Anonym

tycker om dikten!

pusspuss

2008-05-06 @ 21:16:46

Ordet är ditt:

Ditt namn:
Kom ihåg mig


URL/Bloggadress:

Kommentar:



Tack för ni lämnar fotspår, sötnosar.



Trackback