NY BLOGG, NY DESIGN

                  

Jag hänvisar er til
www.minicuore.blogg.se med en bättre design. ;)

EN REJÄL RENOVERING

Jag funderar på att ge bloggen en rejäl renovering, eller en ny blogg med en ny design som blir typ 10.000 gånger bättre än denna. Men det hinner jag inte fixa nu eftersom det kan ta upp till timmar, så det får bli att ta och fundera tills i kväll. Självklart säger jag till, isåfall. Det här är faktiskt så typiskt Emelie. ;)

Puss!


MY BUTTERFLY

    
Jag vet inte om jag kan gå
Utan din luft i mina lungor
När du ler, fylls mina lungor med fjärilar


Du är den som andas ut fjärilar
Jag är den som andas in dessa


Min fjäril


10 NOVEMBER - 06



Oh my god, en gammal bild som skickades från min Ebba. x)
Fast den är snart 2 år gammal... Bara!

Joey, din favorithändelse skedde samma dag, den tionde november - 06. ;)

LITTLE PRINCESS IN BLUE


Alicia Levin 080829

ATT ORKA LEVA

Det är något som vimlar i mitt huvud om att man ska orka med att leva. Det är egentligen något jag aldrig tänker på numera, men ikväll har mina fingrar lust att leka med bokstäverna. Det finns människor som säger att de inte orkar leva för en pytteliten sak som inte står rätt till, eller flera grejer. Vi skall inte behöva tänka att vi inte orkar leva, för vi kan och orkar leva, för vi vågar åtminstone leva. Till och med dom alla i fattiga länder som inte har det lika lyxigt, när vi har det. Vi har det väldigt lyxigt, och när en småsak går snett så blir vi galna och orkar inte med livet omkring oss. Se på oss, vi är bortskämda och vårt liv är även bortskämt.

Det är ofta så att när något går snett så faller man i ett svart hål och säger att man inte kan leva längre utan personen, saken eller någonting vid sin sida. Det kan man, bara om man accepterar ödet och går vidare i livet även om tanken känns för grymt. Att vi alla tänker så här som jag precis nu gör, vi säger saker och ting men ändå fortsätter vi med att säga att livet kan dra åt helvtetet eller att kraften till att leva inte finns kvar.  Är vi så sjuka i huvudet att vi tar självmord, är vi för svaga som inte orkar motstå det onda. Och se på dom fattiga, gör dom det? Det tror jag inte. Jag bekänner att jag är en av dom bortskämda som klagar ibland.


Vi ska våga leva trots allt.

ETT VINSTÄLLE, ARCHIE

Ett vinställe, det är något som passar mig väääldigt bra, eller hur? ;) Klicka här, Vinställe Archie, så förstår ni vad jag snackar om.. Nu vet ni vad ni kan köpa till mig nästa gång jag fyller år, eller så hinner jag köpa en själv innan. ;)

Eller vad tycker ni?

RIVSÅR, RIVSÅR & RIVSÅR



Mason + Min hand = Bilden ovanför.

Från förra inlägget. Men annars, visst ser det mysigt ut?..

JAG SKAR SÖNDER MIN HAND

Nej, inte alls. ;) Fast jag tror att folk skulle kunna tro att jag skär mig själv på handen. Men återigen, nej. Det är bara kära Mason (Vera's kisse) som fortfarande är rädd och använder mänskliga händer som stilla leksaker på golvet, som slår till handen med klorna ute. Gissa om det smärtade till, men vad gör man för att försöka visa att vi människorna är vänliga. Men han blir bättre för varje dag som går. :)

Just nu saknar jag Gräsö. Pappa. Mamma. Alla djuren. Lugnet därhemma. Den sjuttonde september blir det 2 månader sen sist jag såg dom, och mitt sovrum i Gräsö är fullt med flyttlådorna och allt som ska flyttas till det nya huset i Björnäs inom en månad, förmodligen. Och jag sover inte i en bäddsoffa hemma, så får vi se när jag kan åka hem + jag vet inte alls om jag ens kommer att få se huset på Gräsö igen sen innan flytten. Synd att jag inte är fortfarande "ledig" från skolan så hade jag åkt hem. På sätt och vis saknar jag att vara ledig, men samtidigt är jag trött på det för på dagarna satt alla i skolan och pluggade medan jag sov bort mitt liv.

Nu ska jag ta och sluta att skriva eftersom ett inlägg med bara ord är trist. Jag måste ändå sova för att kunna vakna om fem timmar, tror ni att jag kommer att vakna då? Det vet inte ens jag. :D


RSS 2.0